Det är val i år, den 13 september 2026 skall vi gå till valurnan och lägg vår röst. Detta nyttjar de politisk partierna för att sprida vad som kan åses som propaganda för sina idéer.
Moderaterna utlämnar det viktiga
Nyligen noterade jag en valaffisch i Stockholms tunnelbana om att dagens regering, vi kan kalla den tidölag(et). Denna från Moderaterna som anser att de kommer skapa en bättre och billigare kollektivtrafik med sin nu aviserade halvering av priset på 30-dagars biljetten i t.ex Stockholm.
Vad är då problemet med detta ?
Vad som utelämnas av Moderaterna
Det som inte sägs här är att detta är högst tillfälligt, faktiskt bara över valet. Detta kommer som det ser ut idag att återställas till vad priset är, 1060kr/30-dag i Stockholm, till den 1/1-2027. Vilket blir vad vi brukar kalla ”valfläsk”, som dessutom erbjuds på, av staten, lånade pengar.
Sedan kan man ju undra vad det är för nedskärningar som det pratas om på affischen. Så jag började göra lite research. Vad är anledningen till nedskärningarna?
De ”kraftiga nedskärningar” i Stockholms kollektivtrafik (SL) som Moderaterna syftar på handlar framför allt om de omfattande besparingar och trafikneddragningar som planerades och genomfördes under 2023 och 2024.
De konkreta nedskärningarna
Nedlagda busslinjer
För att möta stora ekonomiska underskott i spåren av pandemin och ökade bränslepriser beslutade SL att lägga ner ett stort antal busslinjer helt. Över 15–20 busslinjer i länet (bland annat i Nacka, Huddinge, Söderort och Västerort) togs bort från tidtabellen eftersom de ansågs ha för få resenärer.
Glesare turer (utglesad tidtabell)
Ett 50-tal andra busslinjer fick kraftigt minskad turtäthet. Det innebär att resenärer på dessa linjer har fått vänta längre mellan bussarna, särskilt under kvällar och helger.
Neddragningar i tunnelbana och spårtrafik
Kritiken handlar också om att turtätheten minskades på tunnelbanans linjer. Det har bland annat handlat om:
- Glesare trafik under mellantid och kvällar (exempelvis att tågen går var 12:e minut istället för var 10:e minut).Moderaterna
- Indragna insatståg under rusningstid som tidigare kördes för att minska trängseln.Stockholms stad
- Kortare linjesträckor på vissa spårlinjer under specifika tider.
Vad är anledningen till dessa nedskärningar
Moderaterna hävdar i sin kampanj att det rödgröna styret har försämrat utbudet (totalt över en miljon färre avgångar under mandatperioden jämfört med tidigare nivåer), vilket de menar leder till mer trängsel och att folk väljer bort kollektivtrafiken.
Behovet av dessa omfattande nedskärningar i Stockholms kollektivtrafik (SL) uppstod ur en ”perfekt storm” av ekonomiska faktorer där regionen drabbades av drastiskt minskade intäkter samtidigt som kostnaderna sköt i höjden. När det rödgröna styret tog över efter valet 2022 ärvde de en kollektivtrafik i djup ekonomisk kris.
De huvudsakliga orsakerna till att nedskärningarna genomfördes under 2023 och 2024 kan delas in i tre delar:
Ändrade resmönster efter pandemin (Miljardförlust i biljettintäkter)
Kollektivtrafiken i Stockholm finansieras till ungefär hälften av skattemedel och till hälften av biljettintäkter. Under covid-19-pandemin rasade antalet resenärer, och efter pandemin återhämtade sig resandet aldrig helt till de tidigare nivåerna.
- Ökat hemarbete: Det permanenta skiftet mot distansarbete (att många arbetar hemifrån 1–3 dagar i veckan) gjorde att hundratals miljoner i biljettintäkter försvann varje år. SL saknade helt enkelt pengar för att driva trafiken i samma utsträckning som när alla pendlade varje dag.
Skenande inflation och bränslepriser
Den ekonomiska krisen förvärrades kraftigt av den höga inflationen i omvärlden under 2022 och 2023.
Trafikkostnaderna ökade: Kostnaderna för att driva bussar, tunnelbana och tåg ökade kraftigt (bland annat med 14 procent jämfört med innan pandemin). Den största drivkraften var de kraftigt höjda bränslepriserna på el och drivmedel på världsmarknaden till följd av geopolitiska spänningar och kriget i Ukraina.
Dyrare indexavtal: SL köper upp trafiken från externa operatörer (som kör bussar och tåg). Dessa avtal är indexreglerade, vilket innebär att när inflationen gick upp blev det automatiskt mycket dyrare för SL att betala operatörerna för att köra samma mängd trafik.
Enormt underskott och lagkrav på balans
Region Stockholm drabbades samtidigt av miljardunderskott på grund av skenande pensionskostnader för regionens anställda (som också påverkades av inflationen).
- Eftersom kommuner och regioner enligt lag måste ha en ekonomi i balans (det så kallade balanskravet i kommunallagen), var politikerna tvingade att minska utgifterna.
- Trafikförvaltningen (SL) slog tidigt fast att om man inte gjorde strukturella förändringar och anpassade trafikutbudet efter det minskade resandet, skulle SL:s underskott växa okontrollerat (under 2024–2025 saknades över en miljard kronor i SL-budgeten).
Det som helst utelämnas av Moderaterna
Det som helt utelämnas av Moderaterna är att när de massiva ekonomiska underskotten i Stockholms kollektivtrafik skapades, kontrollerades makten i Region Stockholm av det Blågröna styret (vilket var en koalition bestående av Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Miljöpartiet). Denna koalition styrde regionen under mandatperioden 2018–2022.
Kort sagt: Det blågröna styret (med M i spetsen) satt vid makten när det ekonomiska hålet uppstod under pandemin.
Det politiska ansvaret under krisåren (2020–2022)
Den absoluta merparten av det ekonomiska hålet uppstod under covid-19-pandemin, då biljettintäkterna rasade dramatiskt. Det ansvarig trafikregionrådet och högste ansvarige politiker för SL under den tiden var : Kristofer Tamsons (M).
Vilka politiska beslut fattades?
Beslut om att hålla igång full trafik (Trots tomma vagnar): Under pandemin fattade det blågröna styret, i samråd med statliga direktiv, beslutet att kollektivtrafiken skulle rulla i princip som vanligt. Syftet var att förhindra trängsel för samhällskritiska yrkesgrupper. Eftersom kostnaderna var fasta men biljettintäkterna försvann, skapades ett enormt skuldberg och mångmiljardunderskott i SL:s kassa.
Uteblivna permanenta strukturella förändringar: Det blågröna styret valde att täcka underskotten tillfälligt, bland annat genom statliga krisstöd och att skjuta problemen framför sig, i hopp om att resenärerna skulle återvända helt när pandemin var över. När det i slutet av 2022 stod klart att resenärerna inte kom tillbaka i samma utsträckning (på grund av hemarbete), fanns det inga marginaler kvar.
Prishöjningar: Det blågröna styret fattade också beslut om årliga prishöjningar på SL-kortet (bland annat i januari 2022) för att försöka stoppa blödningen, men det var långt ifrån tillräckligt för att täcka hålet.
Det rödgröna perspektivet (S, MP, C): ”Vi städar upp efter M”
En ärvd kris: När de tog över makten i slutet av 2022 var miljardunderskottet ett faktum efter två år av pandemi.
Ansvarsfull ekonomi: Då Moderaterna sköt problemen framför sig och underfinansierade kollektivtrafiken. När inflationen sedan slog till fanns det inga reserver kvar, vilket tvingade fram besparingar för att följa lagen om en budget i balans.
